Vincent blir 6 månader idag, stora killen.

Det är inte klokt vad tiden går fort.

Vi älskar dig över allt annat, puss och kram

Din Mamma och Pappa

Här nedan ser ni 3 st dagsfärska bilder på knoppen.

När folk skriver fina kommentarer, det gör det verkligen, tack!

Igår kväll när jag låg och läste boken om Magdalena Graaf, om hur hon blev brutalt misshandlad av sin dåvarande man så blev jag faktiskt skakis och började må lite illa, men jag kunde inte sluta läsa iaf, men när jag skulle sova så gick det bara inte, jg kunde bara tänka på hur jag hade det med mitt ex, hur illa han behandlade mig.

För att nämna några exempel, jag var ofta ute på krogen på den tiden, inte med honom utan själv, han var rätt svartsjuk, jag minns en natt när jag kom hem sent, dvs vid 3-tiden ca, jag smög mig in, borstade tänderna, klädde av mig, smög in i sovrummet, han vaknade inte.... pust vad bra tänkte jag, för om han vaknar så blir det ett förhör om vilka jag varit med under kvällen, vem jag sms:at med, vem jag hånglat med osv, nej jag hånglade ju givetvis inte med någon, men hans sjuka hjärna trodde det.

Jag höll precis på att somna när jag kände någon som pickade på mig hårt med fingrarna, jag sa bara -låt mig vara jag är trött och vill sova, men det nöjde han sig så klart inte med utan började istället nypa mig hårt, dvs han höll kvar taget och frågade en massa sjuka frågor, det som jag nämt ovan tex, detta hände många gånger, och rätt vad det var så kunde han säga till mig hur äcklig jag var, hora osv... trots att jag inte gjort någonting, det kunde ibland räcka med att middagen inte var klar när han kom hem, då kunde han kasta sönder något och berätta hur värdelös jag var, sa jag då emot så gav han sig på mig, tog stryptag ibland osv, han tog stryptag en gång så att jag tappade andan, jag har aldrig varit så rädd någon gång.

En annan händelse som jag minns tydligt är en sommarkväll när vi hade varit ute, vi bodde på soldatvägen på den tiden, jag var ute med mina tjejkompisar och han var ute på sitt håll, men fram emot småtimmarna gjorde vi sällskap hemöver, allt var frid och fröjd, ända tills vi kom hem utanför porten, då sa han till mig vad äcklig jag var och sparkade mig hårt i magen, jag kan nästan känna smärtan än idag, så ont gjorde det. Sedan gick han in som om inget hänt, han sade till mig först att jag kan ju sova ute, det gjorde jag naturligtvis inte, utan gick in efter ett tag, smög allt vad jag kunde, han gjorde inget mer den natten.

Jag kan säga att det kom upp en massa saker i mitt huvud som jag trodde att jag glömt när jag läste boken igår kväll.

Idag har jag det underbart bra med min nuvarande sambo, det finns ingen som är snällare, vi har en underbar son, en jättefin hund och ett fint hus, jag är väldigt lycklig idag.

Jag känner bara att jag måste ventilera vissa händelser från livet med mitt ex ibland, jag undrar hur mycket han har gjort mot sin nuvarande tjej, usch!